Hjälp, vad trött jag är! Hur kan man bli så ovan så fort att jobba? Trodde det var ett dåligt skämt imorse när alarmet tjöt. Jag hade kunnat gjort vad som helst för att få ligga kvar. Jag tyckte livet var fruktansvärt orättvist när Stefan bara snarka vidare:/ Men det har gått bra ändå. Det ländes skönt att vara tillbaka när man väl var framme och Mirre gnägga så välkommande så=)
Lite kort från helgen.
Det är så vackert där, älskar det där stället!
Haha, vi blir alltid lika lyckad på kort;)